Tanken var väl att vi skulle segla ut på ostkusten och vidare norrut, mot bl.a. Stockholm. Dels för att vi nu har båda våra barn och vårt barnbarn där, men också för att det är ett fantastisk fint seglingsområde med mycket att uppleva, en vacker skärgård, också trevligt med att kunna ta sig med egen båt ända in i vår huvudstad som erbjuder många fina besöksmål.
Att det inte blev som tänkt berodde mycket på att Annika och jag fick en 2-dagars Båtluff i Stockholms skärgård i sommar i samband med att Annika fyllde jämnt. Vi åkte med m/s Väddö från strömkajen ut mot Möja och övernattade på Svartsö skärgårdshotell, med middag på kvällen på sjökrogen en bit bort. Nästa dag var det vandring ner till Söderboudds brygga och en kort båttur till Brottö brygga, för att sedan vandra på Ingmarsö, ro över sundet till Finnhamn och sedan skärgårdsbåt tillbaka till strömkajen. En helt fantastiskt fin upplevelse av stora delar av Stockholms skärgård.
Vänern har mycket att erbjuda
Vi tyckte att det fanns lite som vi gärna ville se och uppleva igen och också lite nytt. Västra delen av kanalen är också en fin del av vår semester, mycket vacker och inte så lång som den östra delen. Vi hade första veckan med oss vår son Oskar och Marie-Louise, båda gillar båtar och att segla. Oskar jobbar numera på NorthVolt, den nya batteritillverkningen som man bygger i Sverige. Han är utbildad batteri ingenjör och fick ”fyllt upp” på sin första semestervecka, då förbrukarkretsen på båten behövde uppdateras med bl.a. nya batterier och lite översyn. Till nästa sommar hjälper han oss med att koppla in kontrollpanel och batterivakt, för att säkerställa att förbrukarkretsen blir riktigt ”up to date”.
Vi hade lite regn i kanalen men fick sedan bättre väder och kunde slussa ut i Vänern efter två dagar.
Oftast blir det Mariestad som är den första gästhamnen, så även i år med bunkring, rundvandring och en kortare joggingtur med Oskar innan vi fortsatte ut mot Kållandsö, Ekens skärgård och Spikens gästhamn.
Vi fortsatte norrut upp mot Lurö och Millersviks skärgård, tyst och fin skärgård på västra sidan av Värmlandsnäs.
Vi fortsatte mot Dalslandsidan, delvis under spinnakergång med vår nya spinnaker och då vi var fyra ombord. 
Vi seglade rakt mot Tössebäcks skärgård och den fina naturhamnen på Björkön, en uthamn för många Åmåls- och Säfflebåtar, alltid trevligt när man kommer dit. Ön har en fin strand, grillplats och en trevlig stig runt ön som vi kunde jogga lite på. Alltid skönt att kunna röra lite på sig, man sitter ju ganska mycket still ombord…! Efter en fin vecka ombord och tillsammans var det dags för Oskar och Marie-Louise att ta tåget hem igen, och vi gick till Åmål och innan de lämnade oss bytte vi ut våra gamla batterier mot nya i marinan.
Rotösundsleden invigdes 2018 djup 1,8 meter
Vi fortsatte söderut ner genom Tössebäcks skärgård och ner mot en av de ”finaste”, smalaste inomskärsleder vi upplevt. Rotösundsleden invigdes 2018 och har ett djupgående i sjökortet på 1.8 meter. Vi gick på tomgång, med Annika som lite utkik i fören och ekolodet påslaget hela tiden, genom denna fina led.
Vänern hade ca 40 centimeter över medel- vattennivån och vi lodade inte lägre djup än 2.5 meter, så vår passage genom leden gick bra. Vi valde en naturhamn, med lite fiske och läsning innan vi dagen efter med fin segling fortsatte ner mot Köpmannebro och Sunnanå.
Sunnanå gästhamn
Vi hade hört om och också blivit rekommenderade Sunnanå gästhamn och då väderprognosen aviserade kuling från ost så valde vi att ligga i gästhamnen två dygn innan vi planerade för att gå rakt ost mot Kållandsö igen. Tyvärr så var inte Sunnanå gästhamn det som vi hade förväntat oss, starkt exploaterat med många ”semesterboende ”i hamnen, JET SKI-åkande hela dagarna i hamnområdet och vi tyckte att man ”förstört” denna fina gamla lastageplats i Vänern. Det upplevdes också som det var lite ”vi o dom”, säkert en känsla som kan komma när man försöker exploatera in en ”Smögenkaraktär” i gamla fina hamnområden.
Vi träffade ett par från Vänersborg som hade sin husbåt i hamnen, där deras minicykel stod utanför på bryggan. Jag kände igen cykeln och frågade dem var de köpt den?
– Vid Vättern svarade de.
— Ja, ni har köpt den av mig.
Det var min fars gamla cykel som jag sålde åt honom när han flyttade in på äldreboendet.
Tänk vad världen är liten..!
Efter att varit inblåsta två dagar valde vi att vi middagstid gå mot Kållandsö, vi mötte grov sjö men kunde med hissat storsegel få lite stadga i gången och efter några timmar angöra leden vid Navens fyr genom Ekens skärgård. Många båtar var ute i det fina vädret och vi kunde segla hela vägen genom den smala och fina skärgården ut i Kinneviken. Det blev även ett besök i Mariestads gästhamn på vägen hem, nu med långpromenad och en trevlig allsångskväll med lokala artister i folkparken.
Kanalresan hem gick bra och vi fick uppleva en bilträff, Hajstorpsträffen, med ca 400 fina bilar och motorcyklar, under kvällen vi låg vid Hajstorps slussar. Seglingen hem, genom de smala passagerna i kanalen och rakt hem över Vättern.
Vi hade nästan varit ute i tre veckor, haft en fin semester och allt fungerat bra ombord. Vi hade ju nu lite annat som vi behövde ordna innan augusti var över, vår dotters bröllop och renoveringen av vårt båthus.
Det brukar ju också vara lite bär- och svampplockning innan båten ska avmastas och torrsättas.
Planer inför nästa år finns redan, men det får man väl återkomma till…!
Thor-Björn o Annika Lund
s/y Dione