( Vid Sällskapets sammanträde den 19 Nov. 1909.) Avskrift från 20-årsskriften
Till
Jönköpings Segelsällskap.
Härmed får jag framlägga följande berättelse rörande sällskapets verksamhet under året 1 Oktober 1908 — 30 September 1909. Till en början vill jag erinra därom att det gångna året utmärkt sig för ganska lifaktighet inom sällskapet. Sedan stor sällskapet vid sammanträde den 22 Maj 1908 beslutat låta efter ritningar af Ingeniör Salander bygga en utlottningsbåt till 1909 års sommar efter reglerna för Göteborgs Kungl. segelsällskaps särklassbåtar B och i följd häraf extra tillökning i den såsom vanligt skrala kassan var af nöden, beslöt sällskapet vid sammanträde den 29 Oktober 1908 att under vintern anordna basar för att därigenom söka åstadkomma den erforderliga kassatillökningen.
Tack vare välvilligt biträde af för sällskapet intresserade personer kom också en basar till stånd behållningen därå blef ovanligt god, och nämligen icke mindre än 1024 kronor 49 öre. Till dem som bidrogo till basarens anordnande anhåller jag att sällskapet ville uttala och till protokollet låta anteckna sitt tack. Åt s. k. båtkommitterade, bestående af sällskapets ordförande, sekreterare och skattmästare, hade uppdragits att ordna med nybyggnaden af den beslutade utlottningsbåten, och sedan kommitterade underhandlat med flera båtvarf för erhållande af så förmånliga villkor som möjligt, afslöts byggnadskontrakt med Disponenten Harald Giöbel å Bastudalen, hvilken på gynnsammaste villkor åtog sig arbetet.
Båten, som kostat sällskapet sammanlagt 2,458 kronor 2 Öre och är den dyrbaraste båt som utlottats af något segelsällskap vid Vättern, byggdes af mahogny och blef levererad till sällskapet i början af sommaren 1909. Den vann genast sällskapets gillande för godt arbete. Emellertid återstod nu att se, hvad båten dugde till i kappsegling. Den hade nämligen tilltagits så stor och dyrbar för att om möjligt med den kunna åt sällskapet för året eröfra Vätterpokalen hvilken, såsom redan vunnen två gånger af samma person å annan ort, hotade att vinnas för alltid. Sällskapets förhoppningar på båten, jag kallar honom för »J. S. S.», kommo icke heller på skam.
Vid Vadstenaseglingarna, därunder Disponenten Roempke seglade båten och, bland andra, disponenten Mellgren tjänstgjorde såsom gast, visade sig båten hålla hvad den lofvat. På seglingen den 16 Juli om Hans Maj:st Konung Oscar den andres kanna eröfrades denna af »J. S. S.» efter en särdeles skarp och spännande täflan med Disponent Åkerssons »Lilly». Under påföljande dags segling Vätterpokalen blef också J.S. S.» segrare. Och slutligen vid den allmänna kappseglingen söndagen den 18 Juli eröfrade »J. S. S.» sitt första pris.
Genom dessa seglingar hade J.J. S. sålunda, då för Vätterpokalen också särskildt pris utdelas, eröfrat icke mindre än fyra pris, ett resultat, hvaröfver sällskapet kan känna sig belåtet. Härvid är dock icke att förglömma den utmärkta skötsel båten fick under seglingarna och beder jag sällskapet härför låta till protokollet anteckna sitt tack till Disponenten Roempke i första hand och därnäst åt Disponenten Mellgren. I följd af segern i täflingen om Vätterpokalen kommer nästa års täiflan cm pokalen att förläggas hit till Jönköping och det är att hoppas att därvid kunnna att deltaga båtar från de öfriga segelsällskapen vid Vättern, hvilka nu i många år ledsamt nog här lyst med sin frånvaro, d. v. s. jag får härvid göra ett undantag för de unga Sjunnesönerna i Vadstena, goda båtseglare, hvilka år 1908 kommo hit för kappsegling men tyvärr förgäfves i ty att de fått en »galen» söndag uppgifven såsom kappseglingsdag.
I detta sammanhang vill jag omnämna, att sommarens kappseglingar i Vadstena deltogo äfven Jönköpingsbåtarna »Frou-Frou» och »Viken». Några troféer; vunno de emellertid icke, detta möjligen beroende på deras jämförelsevis höga ålder. Något skall man ju alltid skylla på.
Seglingarna i Vadstena utmärkte sig särskildt för blöta i följd af hård vind. På söndagen t. ex. startade ej Vittersniporna och besättningarna å de mindre båtar, som seglat, voro efter seglingen liksom »dragna ur sjön». I land var det som vanligt angenämt och godt och S. S. V. hade på utmärkt sätt ordnat för allt.
Under sommaren har sällskapet anordnat fyra eskader- eller samseglingar nämligen den 20 Juni, den 4 och 25 Juli samt den 8 Augusti. De två första till Trånghalla samt den tredje och fjärde till Mun-kaskog. Såvidt jag kunnat finna äro dessa seglingar ganska omtyckta och deltagandet i dem har varit särdeles lifligt. Det är därför ett önskemål att äfven till kommande somrar sådana seglingar rätt ofta företagas. Ej blott är själfva vistelsen på sjön för många af sällskapets medlemmar, hvilka annars sällan komma ut på segling, ju alltid uppfriskande, men därtill kommer att sällskapets medlemmar få tillfälle att emellanåt vara tillsammans.
Sällskapets ordinarie kappsegling för året var ursprungligen utsatt till söndagen den 8 Augusti, men blef af mellankommen alltför känd och alltför ledsam anledning uppskjuten. Först den 5 September hölls I detta sammanhang vill jag omnämna, att i sommarens kappseglingar i Vadstena deltog äfen Jönkpingsbåtarna Frou-Frou och Viken.
Denna tid är ju i regel för sen. Främlingar, som möjligen tänkt komma hit, uteblifva. Äfven om vädretär jämförelsevis godt är dock hösten inne med sina mörka och kalla aftnar och nätter. Emellertid blef den 5 September ingen dålig kappseglingsdag. Visserligen kom emellanåt en regnskvätt och drog vinden i något hårdt, särskildt mot slutet af seglingen, så att några båtar nödgades refva. Men sämre väder kunde beståtts, för att nu ej tala om stiltje. Till seglingen hade ingen båt från annat sällskap anmält sig, utan alla voro gamla bekanta, som man ganska väl visste hvad de gingo för. Vår nyaste båt, utlottningsbåten, var ju pröfvad. N här alldeles obekant båt deltog emellertid, nämligen Motala segelklubbs utlottningsbåt för året, Singoalla, hvilken vunnits af en Jönköpingsbo och nu gjorde sin debut här. Denna båt, som hade till medtäflare vår utlottningsbåt, eröfrade första pris. Utlottningsbåten andra pris. Härvid är dock att märka att under seglingen vattenstaget å utlottningsbåten sprang, hvilket gjorde att den därefter ej kunde pressas så som den såsom hårdvindsbåt vill tålt. Ett -svårare haveri inträffade, dock ej förr in efter slutad segling och båten väl var inkommen i hamnen. »Stradella» tappade nämligen då sitt roder. I det hela var seglingen nog ganska frestande i den något för hårda och ojämna vinden, men Jag skall ’säga att de s.k. herrar prisdomare, dit jag denna gång hade äran höra, ej heller hade det just så varmt och godt på »väster kaj». Tre kosterbåtar, »Alfhild», »Gertrud», och »Lejla», samt sex mer eller mindre moderna båtar, nämligen > Viken» *Stradella», *Syrsan», »Singoalla» och »Frou-Frou» äfvensom arendalssnipan »lris» samt vättersniporna »Måsen» och »Elvira» fullföljde seglingen.
l:sta pris eröfrades af »Alfhild» och *Singoalla», 2:dra pris af »J. S. ss. »Alfhild» vann dessutom för året Juvelerare J. A. Johanssons vandringspris för båtar. >Måsen» och ’Elvira» tilldelades hvar sitt l:sta pris.
Den sedvanliga kollationen med soupé efter kappseglingen gick i år ej af stapeln på vanlig plats, hotellträdgården, utan af förekommen anledning» hade *Viktor Rydberg» förhyrts af sällskapet för utfärd på Vättern, därvid soupé m. m. serverades, hvarefter företogs utlottning af sällskapets utlottningsbåt för året och intresset härvid var gifvetsvis mycket stort. Att en landkrabba skulle vinna, kunde man ju taga för alldeles afgjordt. Så konstig är eller brukar Ödets lek vara. Så blef också förhållandet. Båten vanns af e. o. Hofrättsnotarien W. Lavén, om hvilken man icke kan säga att han är seglare. Han har för öfrigt redan sålt båten.
Medlemsantalet har under gångna året varit jämförelsevis stort, nämligen 202 stycken, däraf 9 ständiga medlemmar.
Under uttalande af den förhoppningen att ingen af förutvarande medlemmarne utgår ur sällskapet får jag till sist uppmana hvarje medlem att till sällskapets fromma göra sitt bästa.
Jönköping den 19 November 1909.
Ludvig Ohlin.