Höst och vinter i Australien
Vi åkte till Australien i april efter tre månader hemma. När vi reste hem var det värmeböljor den ena efter den andra, när vi nu kom tillbaka var det lite kvar av värmen. Första vintermånaden är maj så i södra delen av landet snöade det tidigt. I Queensland märkte vi att kvällar och nätter blev svala och när det så blåste också så var det kallt. Vi började snart längta efter tropikerna igen.
Hämtade båten i Coomera där den stått på land. En del förbättringar var gjort och vi satte snart igång resterande så vi blev klara på varvet.
Tog oss ut till South Port på Gould Coast genom floden, ankrade och besökte supermarkets för att proviantera.
Började läsa tidvatten tabeller så vi kunde ta oss till Moreton Bay som var målet och man måste alltid förflytta sig vid högvatten. Vissa sträckor i vattensystemet måste hinnas med för att inte fastna på vägen.
Favorit hästskoformat bukt
Vi hade brukat stanna halvvägs så även denna gång blev det ett stopp i Karragarra Bay. Så fortsatte vi förbi favoritplatser som Horse Shoe Bay. Fortfarande många inhemska båtar i viken.
Vi fortsatte till East Coast Marina där vi tänkt göra klart provianteringen.
Våra skotska kompisbåtar hörde av sig och vi bestämde när och hur vi skulle gå norrut. Siktade på Lady Musgrave en vacker och populär ö 340 sjömil i nordlig riktning. Regnskurar fick vi en stor del av tiden. Ca 60 båtar är anmälda till Go2 Indonesia Rally så alla jobbar sig uppför kusten till Thursday Island där vi seglar ut.
Planen var att gå till Lady Musgrave men det blåste upp och skulle bli hårdare vindar. Så när vi kom dit bestämde vi att gå vidare.
Vi hade seglat mer än tre dygn och ville hitta en trygg ankring innan ovädret kom. Många olika förslag och vi bestämde oss för den närmaste Pancake Creek.
Olycklig händelse
På vägen upp hade vi frisk vind akterifrån, sjön från sidan. Närmade oss inloppet då vi fick en kraftig våg in i sittbrunnen. När vi skulle passera en grund sand bar började bogpropellern arbeta. Ingvar slängde sig ner för att stänga av den under diskbänken och jag vände båten innan vi kom fram. Vi tog ett varv runt och började gå inåt igen när samma sak hände och Ingvar upptäckte att det luktade brandrök när han kom ner. Han lyckades slita av kablarna så det slocknade.
Pratade med de två båtar som kommit in så de var beredda om något gick fel. Väl ankrade gick Ingvar igenom skadorna i båten. Han hade slitit av kablarna efter att han sett att det brunnit. Ankarspelet var trasigt som kylen och bogpropellern. Vi fick snabbt is till kylen från de andra båtarna och blev lovade hjälp nästa dag för att dra upp ankaret och flytta oss längre in i viken där de andra låg. Vinden var inte alltför kraftig trots att vi låg i öppningen.
Lite skärrade somnade vi så småningom efter att vi satt ankarvakt och kontrollerat att motorn fungerade.
Det var lovat hårt väder så vi blev liggande några dagar. Mackay Marina kontaktades och plats bokades.
Colin och Jon mötte oss när vi gick in i hamn tidig morgon efter nästan 400 sjömil. Tidvattens skillnaden var sex meter.
Firman som lovat göra reparationen gick igenom vad som behövde göras och försäkringsbolagets representant hörde av sig.
För oss blev det stora jobbet att frigöra alla ytor de behövde. När de påbörjade arbetet flyttade vi in på hotell, helt omöjligt att flytta saker fram och tillbaka i båten.
Glädjande att allt var helt så det blev service istället för väntan på nya saker. Batterier hade man på lager. Glad att vi inte behövde byta kylen som fungerar bra.
Inget ont utan att det har något gott med sig, vi fick gå igenom alla stuvutrymmen och passade på att göra oss av med mycket överflöd. Avgångstiden planerades med Golden Spirit of Isla men som det ofta är närmade sig en lågtrycksfront som skulle passera med kuling vindar och hög sjö. Det blev ytterligare tre dagar i hamn.
Härlig segling med Barriärrevet på ena sidan och land på andra. Ankrade vid Brahmton Island en natt, fortsatte sedan till Whitehaven Beach som vi gick in i genom brusande ström. Den vita krispiga sanden är alldeles speciell. Vid Hook Island tog vi en gäst boj som var testad för 25 ton. Sträckan som vi hade framför oss mot Cairns sägs vara den vackraste kusten i Australien.
Några dagseglingar fick det bli, första ankringen i Bona Bay blev guppig hela natten när svallet kom in. Nästa Shark Bay var lugnare för vi gick längre in. Ett tvådagars stopp tog vi vid Magnetic Island utanför Townsville som var en turistisk men trevlig ö. Där fanns hajnät, badvakt och anslag vid stranden om det fanns maneter. I viken mötte vi stora sköldpaddor, tyvärr såg vi inga Dugongs (sjökor) som betar på botten. Busstur runt ön då vi såg små kängurur vid vägkanten.
Därifrån seglade vi non stop till Cairns med hjälp av motor mesta tiden. Jag fick mina nattseglingar med fullmåne som jag tycker så mycket om.
Framme i Cairns blev vi mottagna av våra seglarvänner.
Cairns är en liten vacker stad med få högre byggnader som ger en känsla av öppenhet. Där bor också många Aboriginer som är ursprungsbefolkningen, därför också flera utställningar och muséer om Australiens historia. Det skulle finnas Svensk Fika kafé men det var numera Sushibar så det blev till att rulla köttbullar själv till midsommarmaten som våra gäster önskat. 
Tolv personer på Hakuna Matata. Alla hade fått video om svenskt midsommarfirande och man frågade var vi skulle dansa groddansen. Det avstod vi från eftersom flytbryggan är lite smal. Två veckor tidigare hade man sett krokdil i marinan så att hamna i vattnet vore obehagligt.
Tillbaka i tropikerna är det varma dagar men fortfarande svala nätter.
Det provianteras i alla båtar, ingen räknar med att kunna handla så mycket i Indonesien.
Här blir vi kvar en vecka till och går sedan med några stopp till Thursday Island i Torres Straight där rallyt börjar och vi klarerar ut ur Australien.
Vi önskar er alla en trevlig sommar
Tuija och Ingvar